Det gläder oss att du, precis som vi, vill veta mer om biokol. Att använda förkolnad biomassa för att bl.a. förbättra odlingsjord, filtrera vatten och mildra magsjukdomar är en uråldrig metod som varit en del av kulturer över hela världen. Efter alldeles för lång tid i dvala så ökar nu användningen, produktionen och forskningen på biokol så det finns ständigt nya saker att lära sig. Nedan får du vår introduktion till biokol. Vi vill också rekommendera denna film som EcoTopics Jonatan och Jacqueline gjort inom ramen för projektet Rest till Bäst.

Vad är biokol?
Biokol är förkolnad biomassa som ska användas på sätt som gör att det finns kvar under lång tid. Förkolnad betyder upphettad under begränsad tillgång till syre och biomassa kan förenklat översättas med växtmaterial. Naturligt kommer frågan upp om grillkol/träkol är samma sak om biokol? Svaret är nej om grillkolet/träkolet bränns upp och ja om det används på sätt så att det finns kvar under lång tid.
Användning
Biokol har främst använts som jordförbättringsmedel. Kolet är fullt av små håligheter som både absorberar och adsorberar vatten och näring och därmed håller kvar det i jorden. Växternas fina rötter söker sig in i biokolet och tar del av det tillgängliga vattnet och näringen. Studier visar även att biokol kan ha stor effekt på jordens mullhalt, mikroliv och att det kan minska det växande problemet med markpackning. Utöver att förbättra jord kan biokolet, tack vare sina egenskaper, också bl.a. nyttjas som filtermaterial, byggmaterial i betong och asfalt samt inblandning i djurfoder för förbättrad hälsa.
Kolsänka
Biokolets struktur är stabil vilket betyder att det tar lång tid för mikroorganismer att bryta ned. Beroende på produktionssätt och förhållanden i jorden så pratar vi om 100-tals till 1000-tals år. Under denna tid utgör biokolet en kolsänka som låser ned grundämnet kol i marken. Detta kol hade annars oxiderats till koldioxid och därmed bidragit till pågående klimatförändring.
Göra biokol
Själva processen för att göra biokol kallas pyrolys. I processen hamnar ca 50 % av det grundämne kol, som finns i biomassan, i biokolet och resterande 50 % hamnar i en gas. Beroende på pyrolysanläggningens utformning så används denna gas vanligtvis för att göra värme, el eller bioolja. Pyrolys ställer förhållandevis låga krav på biomassan vilket gör att man med fördel kan använda biomassa som är svår att använda på annat sätt. Exempel på detta är parkavfall, sädesskal och nötskal. För storskalig produktion finns idag en rad anläggningar men biokol kan enkelt göras i liten skala hemma t.ex. i en Kon-tiki eller kakburk.
Systemtänk
Som vi ser det är det genialiska med biokol att det passar så bra i system. Exempelvis används svåranvänd biomassa för att göra biokol och värme/el. Biokolet kan därefter, tack vare sin stabila struktur, användas i flera applikationer för att till sist utgöra kolsänka som motverkar klimatförändringen.
Det här var en mycket kort introduktion till biokol, och vi hoppas att ni fått mersmak och vill veta mer. Vad fick du för tankar och idéer?
Vänliga hälsningar,
Lotta & Mattias